Igår var makens mormor o morfar på besök. Underbara människor som hade underbar chokladtårta med sig.

Med anledning av ovanstående upplysning ställer jag därför frågan;

"Om man äter en bit chokladtårta till frukost o ingen hör det o ingen ser det...

Har det verkligen hänt då?"

Svaret på den frågan är naturligtvis nej.

Hör jag någon opponera sig? Va va va va va!!??

Nej...trodde väl inte det. Misstänker starkt att större delen av min läsarkrets är av kvinnligt kön o faller då in under kategorin

"I´ll scratch your back if you´ll scratch mine..."

Härlish väder har det varit i flera dagar nu. Jag fick nästan dåligt samvete när vi igår valde att mecka med hallen istället för att njuta av solen. Men hey, det blev bra o hey, det blev sol idag med.

Jag känner hur det stränar (?? Är det ens ett ord? ) i fejjan. Skinnet är icke vant vid annat än mörker, men några dagar till så...har jag förvisso ingen solbränna men är kanske mindre Lilla Molnet-lik i ansiktet. *Håller tummarna.*

Sonen var på ett ljuvligt humör igår. Först så talade han om att:

- Pappa. Jag tycker inte om dig. 

(Alla som praktiserar ordet "nej" tenderar att hamna på inte gilla-listan.)

Sen så hade pappa mage att flytta på sig så hans kraftfulla slag, som han måttat o tagit sats för länge o väl, ledde till att han piruetterade ett varv o damp i golvet.

Han tittade häpet upp på pappa o utbrast:

- SÅ FÅR MAN INTE GÖRA!!!!

O sen bröt han ihop...

Det är inte alls en balansgång med 2-års trots. Har ni inte upplevt det så försök forma en inre bild av svår PMS/klimakterie/pubertet o allmänt vansinne i en härlig mix.

It ain´t no picnic.

(Om man inte har haft häst i gemensamt stall vill säga. Då kan det vara något av en vardag.)

O vore det inte för de där underbara kramarna/pussarna, krypa upp i knät, kura in sig tätt intill o "älskar dig mamma" emellanåt, så hade en Blocket annons varit aktuell.

Ikväll blir det Svenska Hollywood fruar. Partaj med Barbie-tema, gigolos, svältfödda fruntimmer o Valium-Maria Montazami. Kan bara inte missa det, även om jag stundtals sitter med skäms-filt.

Förresten...Leopard mönstrat...Är det det nya svarta?

Rawrrrr.....

Idag vankas det IKEA...med make...utan barn. Efter att ha hört ordet "mamma" ca 56748 gånger under gårdagen så är det inte utan att jag ser fram emot att vila öronen en stund. Dock räcker det gott o väl att vara utan dem en stund för att jag ska sakna dem.

Träffade en gammal vän för ett tag sedan som då nyligen hade gift sig. Hon o maken skulle åka på bröllopsresa o på min fråga om deras barn skulle följa med så svarade hon:

- Absolut inte. Då är det ju inte semester!

Jag nöjer mig med att säga att vi icke har något gemensamt i den frågan.

Försöker tillämpa "välj själv" metoden i uppfostringssyfte med sonen. (Blev tipsad av min mentor ShEvil.)

Det har absolut fungerat i enklare frågor, men igår blev nog informationsintaget något för stort.

Vi försöker vänja honom av med nappen men igår när han satt o kollade på Tiger o Puh så blev han plötsligt supersugen på napp. För att undvika världskrig så sa jag därför:

- Du får välja själv, antingen så får du nappen men då stänger vi av TV´n eller så fortsätter du o titta på Puh utan napp.

*Tystnad*

- Vad väljer du?

- Hmmm...Blå!!

Okej....???

För övrigt kan jag säga att det fortfarande tär att grubbla. Har av den anledningen fått otroligt mycket gjort på hemmafronten. Av precis samma anledning ska vi därför till IKEA o även Bauhaus idag för att snitsa till hallen därhemma. Inget ont som inte har nåt gott med sig.

Borde kanske göra en ansträngning att leva efter det där;

"Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden"

Är det inte förresten AA som har det som mantra?

Jag har inga alkoholproblem men jag kan absolut se mig själv i en stödgrupp för koffeinister...

Det är något euforiskt o smått magiskt över den första koppen på morronen...Övriga koppar som följer under dagen är bara härliga o allmänt underbara.

- Hej, jag heter Ich o är koffeinist...

Igår hände det;

Hoya cv Mathilde

O nu verkar fertiliteten va på topp här i huset. Iaf på blomfronten. Thank God.

Hoya Calycina

Hoya Multiflora

Annars kan jag rapportera att jag fick en fabulös sovmorron. Ända till 05.30 fick jag vila mina blå. Kudos till dotter.

Skulle önska att jag kunde sluta grubbla så förbannat mycket. Jag är en sån som vänder ut o in, fram o tillbaka o upp o ner på sånt som gnager mig. Drives me crazy.

Iofs är jag väl ursäktad när det gäller en sån viktig sak som ens jobb...men fan va allting vore enklare om man vore lite mera Maria Montazami alltså. Om ens största problem var att favvo läppstiftet ska sluta tillverkas liksom.

Bara flyta runt där allting är rosa, varmt o fluffigt.

Ikväll har maken höntjänst.

Nu kanske ni tänker att va ekivok o personlig hon vart nu da. Vill vi verkligen veta?

Men nej, jag menar bokstavligen det jag skrev. Han ska flytta höns.

O apropå höns så har jag fortfarande inte gett upp drömmen om ett eget hönshus som jag då vill ska bebos av såna där hönor med fjädrar på fötterna. Hur fina är dom inte? O hur snitsigt vore det inte att bara gå ut o plocka sina egna ägg?

Även om det för vår del skulle vara betydligt mer lukrativt att skaffa en egen ko. Förra veckan gjorde vi över med 11 (E-L-V-A) liter.

Misstänker dock att det kan bli tight med kossa bredvid pannrummet där ute i Trisseboda.

Nähä...dags att sätta fart. Jag driver nämligen mina tankedemoner på flykt genom att hålla mig sysselsatt 20 timmar om dygnet.

Hade jag fortfarande haft häst hade nog den kraken protesterat å det bestämdaste. O kanske mina barn oxå. Men det finns nog faktiskt ingen bättre terapi än att sniffa hästmule...

Jorå...dotera drog igång à 03.30 i morse. Efter tröstlösa försök att få henne att somna om lyckades hon även att väcka storebrollan. Bra där.

Man vet att man är uppe före Gud när man tvättat, klätt o matat barn, tvättat sig själv, halvstädat köket o dessutom hinner virka en halv mössa innan klockan är 8.30

Dagen har således spenderats i nåt sorts komatöst tillstånd o jag misstänker att kvällen inte innebär nån förändring på den fronten.

Min inre hämnare längtar nästan tills den dagen då barnen är übertrötta tonåringar o man själv får sparka dem ur sängen på morronkvisten. *Moahaha*

Sen undrar jag även hur länge det kommer att dröja innan man är + - noll på sömnkontot. Med tanke på att sista gången som jag sov en hel natt var sommaren -07 nån gång, så räknar jag med att vara i 50-års åldern när det inträffar.

Sonen hade tydligen blivit "utkastad" från gympan på dagis idag o fått tillbringa lite tid på bänken.

När jag frågade honom om det så förklarade han saken med att han "var lite klumpig".

Ganska snygg omskriving för att bete sig illa om jag får säga det själv. Credd på den.

Sen har jag även pratat med trevlig prick på giftinformationen idag oxå.

Dottern lyckades nämligen med bedriften att tugga murgröna när jag vände ryggen till i en halv minut.

Magsår o nervtjall får man på köpet när man skaffar barn.

My work here is done. På återseende mina vänner.

Även om jag mer eller mindre har lagt ner blomintresset så kan jag inte låta bli att tycka att det är liiite spännande när såna som aldrig blommat hos mig, faktiskt ska till att göra det.

Hoya cv Mathilde

Osså för att fortsätta bildkavalkaden så demonstrerar här min dotter sin moders virkkunskaper.

Nej...hon är inte vindögd vanligtvis. Hon läser ju bara!! :D 

Sen så var det ju det där med att börja jobba igen. Kanske är det så att jag inte alls behöver ha någon ångest för just det, utan istället kan lägga ångesten på att hitta nytt arbete?

Jag visste att det var att sticka ut hakan, när jag funderade på att skriva på bloggen att jag känner mig genuint lycklig just nu.

Ska aldrig få för mig nåt sånt igen...

Varje helg försöker maken komma iväg ut i skogen för att hugga ved inför nästa vinter. Varje helg är det alltid något som sätter käppar i hjulet o som vi har svurit över detta alltså.

Är det inte snöstorm alternativt -25 grader så är det missuppfattning mellan honom o svärfar (som oxå måste vara med) eller som idag;

Ingen el till ugnen, fläkten o 2 andra uttag.

Samma sak hände för ett tag sedan o en vän till oss som är elektriker var här o kollade runt. Han hittade inget fel men när han ryckte i ett par sladdar så hoppade det igång igen. (Ni vet, samma fenomen som inträffar när ens bil inte startar. Man försöker, försöker o försöker lite till. Ger sedan upp o ringer pappsen som dyker upp o startar bilhelvetet enbart genom handpåläggning.)

Samma elektrikervän dök upp idag med efter att maken bytt varenda säkring + avlägsnat död mus i proppskåpet. (Den döda musen, som man lätt kan misstänka vara elfel numero uno, hade dock inget med saken att göra.)

Elektrikervän konstaterade snabbt att kablar till elmätaren hade brunnit (!?) o ringde efter annan elektrikervän som hade jour. Han dök upp o bytte mätare o mer eller mindre sade rätt ut att monteringen från första början kanske inte var top notch. I den vevan så anställdes nämligen en massa extra personal för att installera mängder av nya elmätare.

Jo, det var en pojkspoling som var här o satte in våran mätare...direkt från gymnasiet skulle jag tro.

Tur i oturen att det "bara" brände kablar, minst sagt. Moron.

Vad vill jag då ha sagt med denna story?

Ingen aning, men kanske nåt i stil med;

Hellre ohuggen ved i skogen än århundradets största brasa hemma...eller nåt.

Ibland får han till det lite extra, sonen.

Under hans lunch idag (som det tar ca 1 timme för honom att förtära...matvägrare som han är) så var jag tvungen att gå o byta på lillasyster.

Lämnade honom med att klatschigt:

- När vi kommer tillbaka så är maten uppäten, va?

- Aaaa...

När vi kom tillbaka så var ju maten inte på tallriken längre. Ej heller i lilla magen...utan utspridd på bordet.

Jag (irriterad) frågar då:

- Men du...Varför har du kladdat med maten?

- Bagare Berta var här. (Bagare Berta levererade semlor till dagis för ett tag sedan.)

- Var Bagare Berta här? Vad gjorde hon då?

- Kladdkaka!!

Jag var med sonen till vårdcentralen idag. Han har haft en vagel i ögat huuur länge som helst så vi tyckte att det var säkrast att kolla upp det.

Han skötte sig exemplariskt måste jag säga. Med så många okända ansikten runt omkring så satt han som ett tänt ljus i mitt knä.

Väl på undersökningen så gick det oxå som på räls. Min skepsis från när jag ringde o beställde tid o tjejen som tog mitt samtal sa att vi skulle få träffa Lena, ögonexpert, som kunde "undersöka ögat med mikroskop" fick på pälsen.

Allt som allt tog det ca 20 minuter. Den korta tiden sammanräknad med flytet som jag hade på parkeringen när vi kom dit, där bilar verkligen stod parkerade överallt men det otroligt nog bara uppenbarar sig en tom P-plats framför mig, gjorde min dag!

Vi snackar halleluja moment, grande!

Sonen som har en period då han noterar att killar o tjejer inte ser riktigt likadana ut gjorde oxå min dag.  

När jag klev ur duschen i morse så svischar han in i badrummet o frågar:

- Mamma...

- Ja?

- Får jag låna dina tuttar?

- Vad ska du med dom till?

- Njaaa...bara mecka lite.

Mamma påstår att sonen är väldigt lik mig när jag var liten men det vet jag inte om jag tror på.

Historien om när hon hade med mig på dop o jag satt längst fram med alla andra barn medans prästen predikade...började skruva på mig efter ett tag...o sen inte kunde hålla mig utan lyfte o kikade in under prästkappan, verkar mest vara illvilligt förtal från hennes sida.

Dottern tycker jag inte heller är så lik mig precis. Hon vaknar alltid med ett leende, är ganska laid back o tar det mesta med en klackspark. Inte så mycket jag direkt.

Vore det inte för våra identiska golfbolls skinkor så skulle man undra.