...men det är inte mycket mer. 3:dje dagen på jobbet - check.

Jag känner mig som en spillra, ett vrak, en liten lort.

Svårt att klä i ord men denna bild illustrerar klockrent precis hur jävlig jag känner mig;

Sonen instämmer nog. Efter 3 fulla dagar på dagis varav denna dag spenderats helt utomhus så har han kraschat i soffan. Gissar att han lyser med sin frånvaro resten av kvällen. Skulle inte ha sådär väldans mycket emot att joina honom.

Jag orkar, på riktigt, inte skriva så mycket mer.

På lördag ska jag in till hufvudstaden på mässa. Gissar att jag kommer att vara starholk hela vägen dit o hela vägen hem.

Bara en liten sak innan jag går;

True Blood har verkligen eskalerat vad gäller vågade sexscener. Gårdagens avsnitt slutade med en orgie på en äng???!!!

What´s up med det liksom?

O vart ska det sluta undrar jag generad o lite besvärad.

 

Suss

13 april 2010 08:08

Hej hej... hur går det med jobbandet??? Lever du??
kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett par av er gör nog det i alla fall. (Hej på er!!) Trogna läsare som tittar in här varje dag trots att bloggarinnan lyser med sin frånvaro. Mucho förlåto till er...   Semestern börjar lida mot sitt slut (vad hände liksom??) o jag är inne på s...

Häromdagen befann jag mig i väntrummet på vårdcentralen. Med barn på dagis så stannar aldrig en förkylning...vid just en förkylning. Nej, nej...man ska alltid räkna med öroninflammation, bihåleinflammation eller halsfluss typ. Denna gången fick j...

Jag må vara en kaffeälskare av stora mått. För att inte säga gigantiska. Men. Om jag skulle springa på George Clooney framför kaffemaskinen så vet jag att prio ett inte är att lägga vantarna på den sista koppen java.   Så.jävla.science.fictio...

Vet inte riktigt hur jag ska ta upp den tappade tråden här på bloggen. Har egentligen ingen bra ursäkt till mitt frånfälle...mer än att dygnet tydligen bara har 24 timmar. It sucks big time.   Idag befinner jag mig hos mina päron. Där är tillva...

Märkligt det där hur man påverkas av musik. På väg hem hörde jag en låt på radion som, på nåt konstigt vis, tog mig tillbaks till sommaren -98 då jag var ynka 23 år. Livet lekte (vill jag bestämt minnas i nåt sorts rosa skimmer) o tillvaron var i d...